Infektioner och fysisk aktivitet

Några praktiska synpunkter

Ett ständigt återkommande problem som jag genom åren fått många frågor kring rör fysisk aktivitet och infektioner. Här följer lite information, mycket praktisk inriktad som jag hoppas ska ge lite klarhet och förhoppningsvis leda till att alla hårt tränande triathleter kan vara friskare, träna mer och nå bättre resultat på tävlingsbanorna.

Riskerna för skadliga effekter av fysisk aktivitet vid och i anslutning till infektioner är dels individberoende, dels beroende på vilken infektion det rör sig om och dels vilken fysisk aktivitet man ägnar sig åt. Resultat från vissa studier men även viss praktisk erfarenhet talar för att hård fysisk aktivitet kan försämra infektionsförsvaret och öka risken att drabbas av en infektion. När infektionen väl brutit ut är prestationsförmågan hos skelett- och hjärtmuskel nedsatt, speciellt om feber förekommer. Till detta kommer en försämrad koordinationsförmåga som kan påverka tekniken. Träning, i form av hård fysisk aktivitet, under pågående infektion kan leda till ytterligare försämring av infektionen och öka risken för komplikationer och följdsjukdomar. Till följdsjukdomarna, som påverkar idrottandet hör hjärtmuskelinflammation (som kan orsakas av många virus och bakterier), risken för mjältruptur efter körtelfeber (mononukleos), och ledbesvär som del i en infektion (ex gonorré) eller som följdsjukdom efter en infektion (ex vissa maginfektioner).

Hur undvika infektioner?

Genom att undvika överträning, tomma kolhydratförråd i kroppen eller för snabba ökningar av den totala träningsbelastning (helst ej större ökning än 10% per vecka) kan man öka motståndskraften mot speciellt övre luftvägsinfektioner (ÖLI).

Undvik att bli smittad. ÖLI kan spridas med hosta, nysningar och genom direkt kontakt (ex handskakningar), eller indirekt kontakt (ex handtag). En inte ovanlig smittoväg är utnyttjandet av samma materiel - t.ex. vattenflaskor, handdukar mm. För att klara sig från att bli smittad bör man undvika sjuka barn, sjuka lagkamrater (se till att det finns tillgång till isoleringsrum vid träningsläger!) och sjuka journalister och i allmänhet iakttaga stor försiktighet och god handhygien.
Profylaktisk behandling: Förutom sedvanliga vaccinationer rekommenderas åtminstone elitidrottare årlig influensavaccinering. Vitaminer och kosttillskott saknar dokumenterad effekt i kontrollerade undersökningar. Vid träning/tävling i vissa "exotiska länder" kan profylaktisk antibiotikabehandling övervägas.

Feber och/eller symtom - när vila?

Vid följande tillstånd bör man avstå från fysisk aktivitet och ta det lugnt:

1. Vid morgonfeber + 38ºC eller mer. Kom ihåg att kroppstemperaturen kan vara förhöjd under ganska lång tid efter ett träningspass.

2. Vid tempstegring 0,5-1ºC i kombination med allmänna sjukdomssymtom - allmän sjukdomskänsla, muskelsmärta, muskelömhet, diffus ledsmärta eller huvudvärk.

3. Vid plötsligt påkommen allmänna sjukdomskänsla med symtom enligt ovan, även om kroppstemperaturen är normal.

Hur bete sig när man ligger sjuk i infektion?

Cirkulationens återanpassning efter infektionssjukdom underlättas av att du försöker stå/sitta minst 5 min varje 30 min vaken tid under feberperioden.

Övre-luftvägsinfektioner och fysisk aktivitet

1. Snuva utan halsont, hosta eller allmänna symtom. Viss försiktighet med fysisk träning under 1-3 dygn. Gradvis ökning av träning om ytterligare symtom ej tillstöter.

2. Om snuvan är kombinerad med andra symtom som halsont, heshet eller hosta bör ytterligare försiktighet tillämpas.

3. Vid halsont som enda symtom bör försiktighet iakttagas tills förbättringen sker. Om odling på prov tagna från näsan eller slemhinnorna i halsen visar på beta-hemolyserande streptokocker bör penicillinbehandling inledas och vila ske tills symtom försvinner. Lätt fysisk träning - t.ex. teknikträning - kan dock vanligen påbörjas under pågående antibiotikabehandling efter det att feber och sjukdomskänsla har försvunnit. Vid körtelfeber, vilket inte är ovanligt hos unga personer, rekommenderas vila tills symtom försvunnit helt. Undvik hård träning, tung skivstångsträning och kontaktsporter (ex innebandy) under ytterligare 4 veckor på grund av den ökade risken för mjältruptur.

Råd om övriga infektioner och fysisk aktivitet

Vid hudinfektioner är det svårt att ge generella råd beträffande träning och tävling. Föreligger allmänna infektionssymtom, följ råd ovan. Föreligger risk för smittspridning till andra idrottare bör adekvata åtgärder insättas (ex dela vattenflaska osv). Vid övriga infektioner som urinvägsinfektioner, gastrointestinala infektioner och könssjukdomar bör man avstå från hård fysisk aktivitet tills symtomen försvunnit. Lätt fysisk träning - t.ex. teknikträning - kan dock vanligen påbörjas under pågående antibiotikabehandling.

Återgång till fysisk aktivitet

Vid alla infektioner är det en god regel att iakttaga försiktighet de första 1-3 dagarna med symtom även om feber ej tillstöter. Allvarliga infektioner har ofta tidiga symtom och det kan dröja några dagar innan infektionen bryter ut med full kraft och febern kommer. Vanligen kan träning återupptas då febern försvunnit. Rekommendationen är att vila minst en feberfri/symtomfri dag och därefter återuppta träningen gradvis under det att "man lyssnar på kroppen". Räkna med att det i vid en komplikationsfri infektion behövs ca 3 x febertiden innan man är uppe i samma "form" som före infektionen. Ökas den fysiska träningen för snabbt finns risk för ökad infektionsmottaglighet och nya infektioner. Komplettera därför den fysiska träningen med annan träning - ex teknik, stretching, mental träning - under den tid man tar det lite lugnare med den fysiska träningen.

Författare: Doc Bo Berglund