Inspirerande paratriathlon i Madrid
En stor dos inspiration och många erfarenheter rikare blev resultatet för det svenska gänget som var på plats under ITU World Paratriathlon Event.
Under helgen den 10-12 maj var paratriathleterna Peter Linder, Malin Jönsson och Shahrzad Kiavash i Madrid tillsammans med undertecknad för att gå igenom klassningen av de första svenska paratriathleterna och för att minst en av dem skulle tävla.
Klassningen är en central del av ITU:s system för paratriathlon och det går inte att tävla internationellt utan att vara klassad. Målet är att alla i samma klass ska möta andra med liknande förutsättningar.
De aktiva bedöms utifrån fysiska och medicinska förutsättningar där mängden träning som lagts ner innan klassningen inte ska ha någon betydelse. Systemet är skapat så att de aktiva i samma klass inte behöver ha samma slags begränsningar, men att de totalt sett har samma förutsättningar för en hel triathlontävling där sämre förutsättningar på ett område vägs upp av bättre förutsättningar på andra.
I praktiken innebär det att alla får svara på en mängd frågor som har bäring på möjligheterna att genomföra de fyra delmomenten simning, löpning, cykling och växling. De kompletteras med fysiska undersökningar av rörlighet och styrka och om det behövs görs praktiska test på de olika momenten. Allt registreras i ett standardiserat protokoll med olika delsummor och resultatet viktas till en poängsumma där vissa intervall motsvarar en viss klass.
Proceduren tog ca 45 minuter per person och resultatet för svenskarna blev att alla tre hamnade i klass PT2.
Redan innan vi åkte var det klart att Peter hade en plats på startlistan. Malin stod först på kvinnornas väntelista, var riktigt hungrig på att tävla och hade tagit med sig allt som behövs för att göra det. Tyvärr visade det sig att inga återbud kom in innan tävlingen och alla som stod på startlistan kom till pre-race mötet kvällen innan tävlingen. En chansning på att någon inte skulle komma till start på morgonen efter gav inte heller det en ledig plats till Malins stora besvikelse.
För Peters del gav tävlingen en del nya utmaningar, med en något svajig ponton för simstarten, relativt långt mellan pontonen och växlingsområdet samt en ganska teknisk cykelbana. Detta krävde nya tankar om hur tävlingen skulle genomföras på ett så effektivt sätt som möjligt. Ovanpå det hade han en efterhängsen hosta som inte ville ge med sig och nervositeten i att delta en internationell tävling.
Under visningen av banorna dagen innan hade allt gått bra men under tävlingen fick Peter en kallsup som tillsammans med hostan gav en ordentlig broms på simningen. Krångel med cykelprotesen innan och under cyklingen tog ytterligare en del tid. Totalt kom Peter sist i sin klass PT2, men som första svenska paratriathlet i en internationell tävling är vi väldigt glada över att han genomförde den. Vi har fått många nya erfarenheter som kommer till användning både för Peter, svenska triathleter och svensk paratriathlon.
För alla oss som var där blev tävlingen en ny upplevelse som man ännu inte kan få på den svenska triathlonarenan. Att se hur var och en hade löst sina specifika problem och hur alla körde tävlingen med all den energi som gick att uppbringa var oerhört inspirerande. Det gav de svenska triathleterna nya idéer kring hur det skulle gå att vara snabbare och effektivare under en tävling och vi tog bilder på intressanta lösningar. Som vanligt på ITU-arrangemang var tävlingen välplanerad och välorganiserad med många funktionärer och snygg inramning.
Resultat från tävlingen hittar du här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Publicerad: 2015-05-12
Senast uppdaterad: 2017-06-30
Författare: Tom Mårtensson