Personlig intervju med Tilda Månsson

Med två veckor kvar till OS i Triathlon i Paris intervjuar vi Tilda Månsson, Sveriges OS representant. Läs om tankarna inför OS, supporten på hemmaplan och vad Tilda gör när hon inte tävlar eller tränar.

Tilda, vad ser du mest fram emot med OS?

Att tävla!

Har du varit i Paris förut?

Ja, jag körde ju testeventet förra året i Paris, då var det hela banan som man körde. Men det var första gången jag var där. Man cyklar förbi i Eiffeltornet, så man ser det i bakgrunden. Och när man simmar så simmar man i Seine mot Eiffeltornet.

Det jobbas för fullt med att rena Seine så att den ska vara simbar till OS.

Ja, informationen är att vi ska köra oavsett och att vi ska simma i Seine. De har gjort den här stora vattenreservoaren som regnvattnet ska kunna hamna i, men om det regnar tillräckligt mycket så kommer det åka ner smuts ändå. Det finns ingen plan B och att ändra triathlon till duathlon känns inte som om det kommer att hända.

Det vore såklart tråkigt för både sporten och mig om det blir duathlon, men det är inget jag kan påverka så jag väljer att lägga fokus på det jag kan påverka.

Har du testat några andra sporter innan du hittade triathlon?

Ja, jag provade jättemånga sporter innan jag hittade någonting som jag tyckte om. Väldigt många bollsporter, men det var ju absolut inte min grej och sen så gick jag på friidrott. Det började jag med när jag var åtta kanske och fortsatte med tills jag var femton, parallellt med triathlon.

Hur hittade du till Väsby SS, var det någon prova på aktivitet?

Det var någon reklam i skolan, så jag och min kompis bestämde oss för att prova på. Vi gick ju i skolan som ligger nere vid sjön och det var ju där aktiviteten var. Så det var ju jättenära också.

Så du var du först i din familj att börja med triathlon?

Ja, sen hängde Hampus (Tildas äldre bror och tränare) på. Vi var på ett läger på Mallorca och han skulle egentligen åka dit och bara springa, men sen ville han testa. Han tyckte det såg kul ut, så när vi cyklade så hängde han på löparkläder på cykeln och sen fick jag lära honom att simma i poolen och crawla för han kunde ju bara bröstsim.

Hanna (Tildas yngre syster och en lovande triathlet) gick på fotboll och så där ett tag, men sen har hon kört triathlon hela tiden. Hon tyckte också att det var roligt och hängde på.

Vad händer efter OS, har du tänkt så långt?

Tanken är väl kanske att jag ska köra Super League men det är inget som är riktigt klart än, och sen ska jag väl göra finalen i WTCS i Malaga. Jag tror jag kör senior där också, och inte U23 loppet.

Har du några förebilder inom triathlon, någon du ser upp till?

Nej, jag har ingen förebild. Den frågan får jag ofta, men jag har ingen som jag ser upp till så där jättemycket.

Blir du nervös inför tävlingar?

När jag var yngre hade jag ganska stora problem med min nervositet, men nu tycker jag att jag kan hantera den. Men där på startlinjen är det ju verkligen hjärtat i halsgropen, men sen när startskottet har gått, då tycker jag det släpper ganska mycket direkt så fort man hoppar i vattnet. Men det hänger ändå i lite fram till första bojen. Då är man ju ganska stressad.

Jobbar du mycket med det mentala och pratar om det?

Vi pratar inte så mycket om det. Det är ofta det första racet för säsongen som är värst, som mitt i Hongkong, då var jag jättenervös innan. Men sen när man har gjort premiären för året, och om man gjort så här många tävlingar som jag har gjort på raken nu, då blir det som att träning och tävling går ihop.

Sen när man väl har gått i mål, då undrar man ju vad man var nervös för innan? Ja, eller som nu, då tänker jag så här, varför ska jag vara nervös eller varför var jag nervös inför det racet? Men så är man det varje gång ändå det spelar liksom ingen roll. Även om man bara ska göra något litet plojlopp så blir jag nervös innan?

När du inte tränar och tävlar, vad gör du helst då?

Jag umgås med familjen. Och jag gillar att måla. Och jag gillar att pyssla, det många inte vet är att jag stickar mössor, vantar, tröjor och att jag gillar att bygga miniatyrhus och göra grejer till dem.

Vardagen och supporten hemma i Upplands Väsby

Jag är med i Väsby SS triathlon men i dagsläget tränar jag inte jättemycket med klubben men jag simmar på deras simtider någon gång ibland. Men samtidigt så tycker jag att det är väldigt roligt att vara med i Väsby för det är så himla många som stöttar mig där. Jag ser ju det nu när jag är ute på tävlingar. Vi har en Facebookgrupp och alla är verkligen med och skriver så himla snälla saker och liveuppdaterar i kommentarerna. Och ja, det är ju verkligen jätteroligt.

Och sen den lilla community som är i simhallen. De är pensionärer, och de har väldigt bra koll på mig. Idag när jag var ute och sprang så var det jättemånga som hejade med mitt namn också, så har det inte varit förut.

Den 31 juli så hejar vi alla på dig Tilda!

Vid frågor kontakta: